jäst

Lindas jästskola – läs min enkla jästskola som förklarar exakt hur jästen funkar så kommer du alltid lyckas med dina bröd och bullar!

LINDAS JÄSTSKOLA

Allt du behöver veta för att lyckas med degar som innehåller jäst!

Jäst
Jäst är av en encellig svamp som består av vatten, protein, fett, kolhydrater, mineralämnen och B-vitaminer. Det är en levande kultur som växer snabbt med rätt förutsättningar. Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös.

Jästproduktion är inte en tillverkning i traditionell mening, utan en odlingsprocess. Jästen görs av melass, en sockerlösning som behandlas och steriliseras. Sedan tillsätts magnesiumsulfat, ammoniak och fosforsyra. Därefter startar en laboratorieodling i stora jästankar. På 10 milligram jästkultur blir det efter en vecka ca 1 200 kilo jäst.

Torr- och färsk jäst
Det går lika bra att baka med båda torr- och färsk jäst i bröd. Skillnaden är att den torra varianten kan förvaras i rumsvärme, har längre hållbarhet och kräver varmare degvätska (ca 45 grader) för att jäsa bra. 4 tsk torrjäst motsvarar 1 paket (50 g) färsk jäst.

Kan man frysa jäst?
Jästbolaget rekommenerar att man inte ska frysa jästen för då kan cellerna sprängas och jäskraften försvinna, men privata tester visar att det ofta funkar bra.

Knåda degen
För att bilda starka glutentrådar måste degen knådas ordentligt och länge. Trådarna fungerar som väggar som gör att luftbubblorna som bildas under jäsningen stannar kvar i degen och gör brödet luftigt. Vetemjöl är det mjöl som innehåller mest gluten och halva mängden mjöl i en deg bör bestå av det för att degen ska jäsa bra och brödet bli poröst. Även en lång jästid bildar starka glutentrådar (läs om kalljäsning). Under knådningen ändrar degen karaktär, från att vara klistrig och kladdig till att bli len och smidig. Om degen innehåller för mycket mjöl och upplevs torr och hård kan man tillsätta mer degvätska och knåda den smidig.

Första jäsningen
Efter knådningen ska degen jäsa. Forma den till en boll och lägg den i en bunke. Strö över lite mjöl och täck bunken med en kökshandduk eller plastfolie. Ställ degen i rumstemperatur utan drag och låt den jäsa till dubbel storlek. Det går att påskynda jäsningen genom att ställa bunken i ljummet vatten, men då utvecklas smakerna i mjölet inte lika bra.

Baka ut brödet
Knåda igenom degen på ett mjölat bakbord, men tillsätt inte för mycket mjöl så degen blir torr. Forma brödet i önskad storlek och lägg det på en plåt eller en form, klädd med bakplåtspapper.

Andra jäsningen
Denna jäsning är något kortare än den första eftersom jästcellerna redan har växt och förökat sig. Ca 30 minuter brukar vara lagom, men kan variera. Titta och känn på degen. Man kan ganska lätt avgöra när brödet ser färdigjäst ut. Sätt på ugnen i god tid så degen inte blir överjäst under denna gräddning för då sjunker det lätt ihop och blir platt. Om det skulle ske är det bara att knåda ihop degen igen och forma nya bröd.

Kalljäsning
I de flesta brödrecept ska degen jäsa i rumstemperatur och då används fingervarm degvätska, (ca 37 grader), för att påskynda jäsningen. Det funkar bra, men det går också att använda kall vätska och jäsa degen i kylskåp, så kallad kalljäsning. Det kräver mycket längre jäsning men fördelen är att glutentrådarna stärks bättre, degen blir porösare och smakerna utvecklas mer. Ofta kan man halvera mängden jäst på grund av den långa jästiden. Det färdiga resultatet blir bra med de båda metoderna och den personliga smaken avgör vad man tycker blir godast. Alla matbröd går att kalljäsa.

Gör så här: Gör degen enligt receptet. Ställ degen övertäckt i en bunke och låt den jäsa i kylen över natten. Baka ut brödet på morgonen och låt det jäsa på plåten enligt receptet.

Du kan också baka ut brödet i en form redan på kvällen och låta det jäsa övertäckt i kylen över natten. Då kan man grädda brödet direkt när man vaknar.

Gräddningstips!

I många ugnar stämmer inte temperaturen. Den kan vara för kall eller för varm och det påverkar resultatet på de färdiga bakverken. Därför är det viktigt att lära känna sin ugn och inte alltid lita på den angivna tiden i receptet. Ibland behöver man grädda en stund till eller ta ut bröden tidigare.Stora bröd och limpor gräddas längst ner i ugnen på lägre värme, 175–225 grader är vanligt. Det måste hinna bli genomgräddat innan ytan blir bränd. Mindre bröd och portionsbröd gräddas på hög värme, 225–250 grader mitt i ugnen. Grova bröd behöver oftast gräddas i lägre temperaturer än ljusa bröd. Knäckebröd gräddas långt upp i ugnen på hög värme för att bli knaprigt.

Om man vill vara helt säker på att brödet är genomgräddat kan man använda en termometer.

Lär känna din ugn!
I många ugnar stämmer tyvärr inte temperaturen. Den kan vara för kall eller för varm och det påverkar resultatet på de färdiga bröden. Därför är det viktigt att lära känna sin ugn och inte alltid lita på den angivna tiden i receptet. Ibland behöver man grädda en stund till eller ta ut bröden tidigare.