Svar: Det är svårt att ange en exakt jäsningstid när man bakar bröd och bullar. Tiden påverkas av hur varmt det är i rummet och vilken temperatur vätskan och ingredienserna har. Ett varmare rum ger snabbare jäsning och ett kallt rum ger en långsam jäsning. En bra riktlinje är när degen har växt till ungefär sin dubbla storlek och känns elastisk på ytan om man trycker till försiktigt med fingret på degen.
Vad är skillnaden mellan bakpulver och bikarbonat? Kan man ersätta bikarbonat med bakpulver och tvärtom? Här får du svaret!
1. BAKPULVER
Jäsningsmedlet bakpulver består av en syra, en bas och stärkelse. När syran och basen förenas i vätska reagerar de med varandra och bildar koldioxid. Koldioxiden är en gas som ger luftbubblor i smeten, dvs ett luftigare bakverk.
2. BIKARBONAT
Bikarbonat består av natriumbikarbonat som även ingår i ett vanligt bakpulver. Skillnaden mellan bikarbonat och bakpulver är att syra-delen saknas. Bikarbonat används oftast när man bakar med någon syrlig ingrediens, såsom lingon, filmjölk, gräddfil etc. Om ingen tillsats av syra sker så bildas ändå lite koldioxid (dvs kakan blir luftig) men inte lika effektivt som när man kombinerar bikarbonat med syrliga ingredienser.
Ersätta bakpulver med bikarbonat – och tvärtom
Om man byter ut bakpulver mot bikarbonat måste smeten innehålla en syra för att jäsningen ska fungera bra, t ex filmjölk eller citron. Det går bättre att byta ut bikarbonat mot bakpulver för bakpulvret behöver ingen syra för att fungera.
1 tsk bakpulver = ½ tsk bikarbonat
1 tsk bikarbonat = 2 tsk bakpulver
Svar: I de flesta recept jäser degen två gånger i rumstemperatur (30–60 min) och om rummet är varmt jäser degen extra snabbt. Men i stället för att jäsa på traditionellt vis kan man jäsa degen i kylen i 8–10 timmar. När degen jäser under så lång tid utvecklas smakerna i mjölet bättre och glutentrådarna stärks ordentligt under jäsningen. Det ger ett smakrikare bröd som är lite rustikare och segare i konsistensen.
Tänk på att täcka degen i kylen så den inte torkar ut på ytan. De flesta brödrecept går att kalljäsa även om det inte anges i receptet.
Jäst är av en encellig svamp som består av vatten, protein, fett, kolhydrater, mineralämnen och B-vitaminer. Det är en levande kultur som växer snabbt med rätt förutsättningar. Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös.
Jästproduktion är inte en tillverkning i traditionell mening, utan en odlingsprocess. Jästen görs av melass, en sockerlösning som behandlas och steriliseras. Sedan tillsätts magnesiumsulfat, ammoniak och fosforsyra. Därefter startar en laboratorieodling i stora jästankar. På 10 milligram jästkultur blir det efter en vecka ca 1 200 kilo jäst.
Torr- och färsk jäst
Det går lika bra att baka med båda torr- och färsk jäst i bröd. Skillnaden är att den torra varianten kan förvaras i rumsvärme, har längre hållbarhet och kräver varmare degvätska (ca 45 grader) för att jäsa bra. 4 tsk torrjäst motsvarar 1 paket (50 g) färsk jäst.
Kan man frysa jäst?
Jästbolaget rekommenerar att man inte ska frysa jästen för då kan cellerna sprängas och jäskraften försvinna, men privata tester visar att det ofta funkar bra.
Knåda degen
För att bilda starka glutentrådar måste degen knådas ordentligt och länge. Trådarna fungerar som väggar som gör att luftbubblorna som bildas under jäsningen stannar kvar i degen och gör brödet luftigt. Vetemjöl är det mjöl som innehåller mest gluten och halva mängden mjöl i en deg bör bestå av det för att degen ska jäsa bra och brödet bli poröst. Även en lång jästid bildar starka glutentrådar (läs om kalljäsning). Under knådningen ändrar degen karaktär, från att vara klistrig och kladdig till att bli len och smidig. Om degen innehåller för mycket mjöl och upplevs torr och hård kan man tillsätta mer degvätska och knåda den smidig.
Första jäsningen
Efter knådningen ska degen jäsa. Forma den till en boll och lägg den i en bunke. Strö över lite mjöl och täck bunken med en kökshandduk eller plastfolie. Ställ degen i rumstemperatur utan drag och låt den jäsa till dubbel storlek. Det går att påskynda jäsningen genom att ställa bunken i ljummet vatten, men då utvecklas smakerna i mjölet inte lika bra.
Baka ut brödet
Knåda igenom degen på ett mjölat bakbord, men tillsätt inte för mycket mjöl så degen blir torr. Forma brödet i önskad storlek och lägg det på en plåt eller en form, klädd med bakplåtspapper.
Andra jäsningen
Denna jäsning är något kortare än den första eftersom jästcellerna redan har växt och förökat sig. Ca 30 minuter brukar vara lagom, men kan variera. Titta och känn på degen. Man kan ganska lätt avgöra när brödet ser färdigjäst ut. Sätt på ugnen i god tid så degen inte blir överjäst under denna gräddning för då sjunker det lätt ihop och blir platt. Om det skulle ske är det bara att knåda ihop degen igen och forma nya bröd.
Färsk jäst
Jäst är av en encellig svamp som består av vatten, protein, fett, kolhydrater, mineralämnen och B-vitaminer. Det är en levande kultur som växer snabbt med rätt förutsättningar. Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös.
Jästproduktion är inte en tillverkning i traditionell mening, utan en odlingsprocess. Jästen görs av melass, en sockerlösning som behandlas och steriliseras. Sedan tillsätts magnesiumsulfat, ammoniak och fosforsyra. Därefter startar en laboratorieodling i stora jästankar. På 10 milligram jästkultur blir det efter en vecka ca 1 200 kilo jäst.
Torrjäst
Torkad jäst funkar bäst i matbrödsdegar. Jästcellerna arbetar tillsammans med näringen i mjölet (sockret från stärkelsen) och jobbar mindre effektivt i degar med tillsatt socker, dvs mer än 2,5 msk socker eller sirap per 14 dl mjöl. Torrjäst är därför inte lika effektiv i söta bulldegar.
Torrjäst ska blandas ner i mjölet och dra i ca 10 min, innan den fingervarma degvätskan (ca 37 grader) och övriga ingredienser tillsätts. Därefter arbetar man ihop allt till en smidig och elastisk deg.
En förpackning torrjäst (12 g) motsvarar en förpackning (50 g) färsk jäst.
